Det kommer gå bra.
Idag har jag ett sånt där sug att skriva något, men jag har egentligen inget att skriva.
Gubben börjar jobba idag, äntligen, till att börja med nu i tre dagar, extra, men vi hoppas på mer innan tjänsten börjar på riktigt i slutet på mars.
Det betyder att lilla tjejen börjar på fritis idag och hon är överlycklig, vill inte gå hem före 17.00, blir sur om jag säjer att hon ska hem 15.00. Får hoppas att det verkligen är så kul som hon hoppas och att det håller i sej att hon vill dit.
Visserligen betyder gubbens jobb med traktamente att barnen får vara hemma själva mycket när jag jobbar kväll. Det blir lite mer att planera och så får jag väl köpa hem en massa lättlagad mat som nudlar, gorbys och pan pizza. Men så många kvällar i veckan gör jag inte, 1-2 st, och det är väl bara bra med ansvar?
Nä, jag får faktis lite ångest av att lämna dom hemma. Fast dom är ju tillräckligt stora. Skillnad vore om jag visste att 15 åringen hjälpte till men jag vet att det kommer vara 11-åringen som kommer att ta mest ansvar, om både lillasyster och mat.
Jag vet att det kommer gå bra och det är ingen skillnad på hur det var när jag var liten då fick man klara sej själv mycket tidigare än nu. Hoppas bara att min underbara mellantjej inte tar på sej för mycket eller att jag ställer för höga krav på henne.
Det gäller bara att planera och underlätta så kommer allt flyta på som vanligt.
Gubben börjar jobba idag, äntligen, till att börja med nu i tre dagar, extra, men vi hoppas på mer innan tjänsten börjar på riktigt i slutet på mars.
Det betyder att lilla tjejen börjar på fritis idag och hon är överlycklig, vill inte gå hem före 17.00, blir sur om jag säjer att hon ska hem 15.00. Får hoppas att det verkligen är så kul som hon hoppas och att det håller i sej att hon vill dit.
Visserligen betyder gubbens jobb med traktamente att barnen får vara hemma själva mycket när jag jobbar kväll. Det blir lite mer att planera och så får jag väl köpa hem en massa lättlagad mat som nudlar, gorbys och pan pizza. Men så många kvällar i veckan gör jag inte, 1-2 st, och det är väl bara bra med ansvar?
Nä, jag får faktis lite ångest av att lämna dom hemma. Fast dom är ju tillräckligt stora. Skillnad vore om jag visste att 15 åringen hjälpte till men jag vet att det kommer vara 11-åringen som kommer att ta mest ansvar, om både lillasyster och mat.
Jag vet att det kommer gå bra och det är ingen skillnad på hur det var när jag var liten då fick man klara sej själv mycket tidigare än nu. Hoppas bara att min underbara mellantjej inte tar på sej för mycket eller att jag ställer för höga krav på henne.
Det gäller bara att planera och underlätta så kommer allt flyta på som vanligt.
Kommentarer
Trackback
