spontan

Jag gillar att göra spontana saker. Saker som bara dyker upp och inte alls är planerade eller bara lite snabbt ihopslängda saker.
Jag missade en spontan tjejkväll igår men då bara för att jag hade andra planer.

Det är kul att jag har kompisar som har blivit mer och mer spontana. Eller så har dom alltid varit det utan att jag har märkt det.

Jag har trots tre barn aldrig varit en " hemma" mamma, utan fortsatte att vara mej själv, Vickan, även sen barnen kom.
Jag var nog egentligen tvungen att bli sån eftersom jag fick barn när jag var ganska ung, 20 år, och mina kompisar var fortfarande fria och ville ha kul.

Visst hade dom oxå killar men inte så att dom ville skaffa barn. Jag fick helt enkelt bara hänga på allt jag kunde hänga med på och vara Vickan, inte mamma.

Jag har märkt att flera av mina vänner när dom fick barn bara har "försvunnit" och inte alls har tid att träffas, om man inte kommer hem till dom. Jag tror att det fenomenet är ganska naturligt och att jag var ganska onaturlig.

Jag vet ju att man som nära kompis väntar. Det kommer ju en dag när småbarnsåren är över och man får tid med annat än barnen. Prioritera sej själv ibland.



Men det här är något som vi faktis har disskuterat när vi ändå trots småbarn, efter mycket planerande, träffas. Alltså det att dom inte fattade hur det var att behöva planera och att ha barn. Det var inget dom reflekterade över, att jag inte bara hade mej själv att tänka på utan en familj också. Därför reflekterade inte jag heller på det. Visst kunde det krocka ibland och jag kunde bli lite sur när dom inte var ute i god tid med sina planer men ofta så gick det bra och jag, och ofta A, kunde följa med. Man kan faktis ta med sej barn bort.


Jag ser det som possitivt idag att jag alltid har tagit mej tid med mej själv och inte stannade hemma bara för att jag hade barn.

Men visst är det lättare idag när barnen blivit stora.

Tack mina spontana vänner för plötsliga fikapauser, krogbesök och utflykter. Jag gillart och följer gärna med på alla knasiga förslag som kan tänkas komma.
                                                     
                             
Och så ser jag fram emot när ni andra oxå kommer på hur det är att vara spontan och att det är enklare än man tror. Men ta den tid ni behöver för som sagt, jag finns här.

                                PUSS                                                      


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0