vickanh

Man ser dom direkt, männen på jakt.

 

Ja, ja, det finns säkert en del kvinnor på jakt också men dom lägger inte jag märke till på samma sätt.

 

Dom går runt, runt ensamma i lokalen och försöker få ögonkontakt och råkar man titta dit just då så är det försent. Du kan inte titta bort då, han har redan sett din blick.

 

Sen är du fast.

Det spelar ingen roll hur ointresserad du är så står dom där och pratar och pratar.

Lyckas du unvika blicken så kan man ändå inte låta bli att tycka synd om dom.

En del i allafall, dom som man märker är ensamma.

 

 Sen finns det ju dom som bara är ute efter en sak oxå.

Dom kan se ganska bra ut och vara trevliga, deras blick försöker man inte undvika, den kan man tillomed söka.

 

Men dom kan vara hur trevliga som helst man märker ganska snabbt lögnerna som kommer ur munnen.

Kan man inte ens komma ihåg en lögn under ett samtal på en kvart, utan gör om den minst ett par gånger på den korta tiden så är man inte särskillt smart.

 

Vilken tur jag hade som hittade min prins så pass tidigt som jag gjorde så man slipper sitta och lyssna på allt pladder med spelat intresse.

Men ska sanningen fram så pladdrade nog även han ganska mycket.

Fast det gjorde inget , jag ville lyssna.